Permissen och tankar kring självskada

Så var jag tillbaka från min permission igen. Vi var hemma i lägenheten och jag satt lite vid datorn, vi spelade lite kort och käkade innan jag åkte tillbaka hit. Det gick bra, inga nya skärsår på armen även om jag tänkte på det i princip hela tiden. Hur konstig och knäppt huvud kan man ha? Jag sitter där och längtar efter att få göra mig illa, längtar efter att få se blod rinna längs med min fula arm. Jag vill inte känna så, vill inte tänka sådana tankar men av någon oförklarlig anledning gör jag det i alla fall.
 
Jag är så glad att jag ska till PCV på torsdag och få berätta alla funderingar och min jobbiga längtan till att göra mig illa för Eva. Hon förstår mig och jag vet att jag kan dela allt med henne. På den korta tiden vi sågs sist fick jag fullt förtroende för henne. Det känns väldigt bra. Jag har bra kvällspersonal och även nattpersonal den här veckan så jag kan prata med dom sen om det blir för jobbigt. Jag vet att de snart kommer att komma in till mig och fråga hur permissionen gick, och då är det bara att vara ärlig. Den gick bra, men jag ville skära mig och vet inte om jag kan stå emot det en gång till. Punkt.
 
 





Kommentarer

Kom ihåg






Trackback