Söndagsfeelings

Idag har jag varit med mamma och köpt nya utemöbler, varit på plantagen och köpt lite nya blommor till fönstrena här hemma och sen varit hos mormor och morfar en sväng. Jag har haft sån ångest idag, rastlös något så in i norden och känt mig så långt borta på något sätt. När vi satt allihopa vid matbordet hos mormor och morfar så kunde jag inte tänka på något annat än att jag inte ville sitta där bland alla glada familjemedlemmar utan kände att jag platsade nånstans långt ut i skogen helt ensam istället. Det är så himla jobbigt när den där känslan av att ingenting betyder nånting längre dyker upp och det känns som att jag lever helt och hållet i meningslöshet. 
 
Jag tittar ner på mina ärr på armen och borde känna ånger men det enda jag känner är mer mer mer. Gör slut på eländet. Jag har klarat av dagen bra ändå, jag tror inte någon har märkt något speciellt på mig och det är inte för att jag har försökt att dölja nånting utan för att det bara är som det är. Jag lunkar på och hänger med på saker och ting men långt inne känns det fortfarade rätt dött och mörkt. Kommer vändningen snart då ångesten inte längre river mig på insidan? Eller när självskadan inte längre ropar på mig, visar mig min personliga lindring? Eller när den där jävla mannen slutar bo i mitt huvud och tar över mina tankar? Kommer jag bli frisk och glad snart..?
 



 



Kommentarer

Så fint det blev❤️


Kom ihåg






Trackback