Slut som människa

Det är torsdagkväll, klockan är 20:20, Mackan är på träning och jag är ensam hemma. Jag har varit och simmat med mamma, ätit fisk till kvällsmat och nu glidit ner i soffan och lagt fötterna på bordet. Och vet ni? Jag känner mig slut som människa. Skolan har varit igång i 2 veckor och tempot har skruvats upp till MAX direkt, alltså, verkligen MAX. 
 
Utöver att det är kul att hänga med mitt squad i skolan igen så känns den här terminen rent kursmässigt väldigt spännande, rolig och intressant. Men extremt tuff! Jag läser en kurs i juridik- och informationssäkerhet, en kurs i anatomi- och sjukdomslära och den sista heter medicinsk terminologi. De två sistnämnda är tunga och vi kommer har en dugga i veckan på latinska termer och även prefix och suffix (i en kurs!!). Termerna är mellan 200-300 stycken i veckan och det är så galet mycket! Varenda liten stund har jag mina lappar med termer med mig och jag drar igenom några ord när jag lagar mat, kollar på tv, åker buss, sitter i bilen, har lunchrast, kaffepaus, är på toa eller varvar latinska termer med att läsa HP eller sitta vid datorn. Återigen, väldigt kul och intressant men så stressigt! Utöver det har vi massor att lära oss i anatomikursen och det hela har känts väldigt övermäktigt sen förra fredagen då vi började nya terminen. Jag försöker planera och strukturera upp allting för att hinna med och inte stressa upp mig själv till ren och skär panikångest och hittills har det gått bra, jag åker till skolan vid 6.30 varje dag och pluggar innan föreläsningarna börjar vid 9.00 och det passar mig, det är helt enkelt bara att planera och köra järnet!
 
Nu tittar jag på hockeyn och är bara allmänt tom i kropp och knopp. Inte trött som att jag har sovit för lite utan mer trött för att jag har använt hjärnan så extremt mycket den här veckan, haha. Den får liksom aldrig slappna av utan kör på hela tiden. Imorgon har vi en dag att plugga hemma och sen är det helg, så skönt! inte för att jag kommer kunna släppa mina latinska termer men jag kan skruva ner tempot och göra fler roliga saker ;) 
 
/jag innan simningen ikväll med mamma!
 



Promenad med Jossan

I förmiddags kom Jossan hit så gick vi en långpromenad på lite mer än en timme. Testade en ny runda idag så vi gick upp till sjukhuset och över bron ner till Rocksjön och sen hem igen. Trodde inte det skulle vara så långt som det var, runkeeper sa 5,8 km och det var ju toppen. Jag har tröttnat lite på att gå i Strömsberg varje dag. Dels har flera stigar nästan växt igen nu som de gör på sommaren, men också helt enkelt för att jag tröttnar på att gå samma rundor hela tiden. Så nu har jag iallafall en ny runda jag kan ta när jag vill gå lite längre! Toppen! 
 
 



Träning på nytt gym

Jag började den här söndagen med att åka till gymmet och träna med Mackan. Vi har bytt gym från friskis till cardio club nu och det känns väldigt bra faktiskt. På friskis fanns det så få crosstrainers och löpband så när man åkte dit visste man aldrig om man skulle komma intill något utav det. På cardio club finns det mycket av allt och det är inga som helst problem att varken crossa eller köra löpband. Dessutom känns hela gymmet mer iordning på något sätt, som att dom verkligen tar hand om sina grejer. I omklädningsrummet har dom en våg också som jag såklart klev upp på efter mitt träningsuppehåll. Förväntade mig lite ökning i vikten men den var precis densamma som när jag slutade träna innan operationen och det var ju skönt det med! 
 
Annars idag har det inte hänt så jättemycket. Jag och Mackan var förbi hos mormor en sväng i eftermiddags och tjötade lite. Smilla fick såklart hänga med och det tror jag mormor tycker är mysigt, och dom andra på boendet också för den delen. Kvällen har varit lugn och spenderats i soffan med mamma. Jag har haft sån ångest, jag vet inte varför men den senaste veckan har det varit tyngre igen. Mornarna är allra värst. Både igår och idag vaknade jag med skyhög ångest och riktiga panikattacker. Svetten rinner och jag mår nästan illa så jobbigt blir det.  Den 1 februari ska jag tillbaka till PCV och Mathias och det längtar jag efter. Jag orkar bara inte leva såhär längre. Med ångest och alla dessa jävla känslor som säger att allt är meningslöst hela tiden. Åh suck. 
 
 
 



En jättebra helg

Min helg har varit toppen! I lördags började med ett pass på gymmet, sen åkte jag och mamma ut till Vidablick och gick på hantverksmässa, efter det ut till Taberg för lunch där och så letade jag fram lite vinterskor nere i mina flyttkartonger, efter det for vi till ÖB och sen när jag kom hem gjorde jag mig iording för att åka till Carro och fira hennes födelsedag! Puh, lång mening. Hos Carro var det jättetrevligt och mysigt med mina tjejer och när Mackan hämtade mig strax innan 01 åkte vi till kyrkogården och tände ljus för farmor, fafar och min gudmor Gunilla. 
 
Igår, söndag, började jag och Mackan som vanligt med ett pass på gymmet sen åkte vi lite wild and crazy till Ullared med hans mamma. Vi blev där en bra stund och var hemma runt 19tiden sen. Jag var hur trött som helst då och kände mig konstig i kroppen, ångestfylld liksom, och åt bara lite mat och gick ut med Smilla innan jag gick och lade mig. Idag har jag vaknat upp efter att ha sovit ganska länge, och mår bättre. Känner mig fortfarande lite sådär orolig i kroppen på nå vis, jobbiga känslor men jag försöker verkligen sysselsätta mig för att inte hamna för långt ner. Jag hatar att vara där, vill inte dit. 
 
Det var min helg, jag är verkligen nöjd! 
 
 



Min helg

Helgen som gick var en ganska mysig helg tycker jag. På fredagen blev det två gympass, ett på förmiddagen och sedan ett efter hockeyn på kvällen tillsammans med Mackan. Så jäkla skönt att dels orka två pass på samma dag men också att träna så sent på kvällen. Man är typ ensam på gymmet och slipper trängas. På lördagsmorgonen åkte jag till gymmet igen och drog av ett pass, när jag kom hem blev det frukost och en dusch innan jag och Mackan åkte ner till stan en sväng och gick i några butiker. På kvällen var det hockey som vi såklart kollade på till god mat. 
 
Vad gjorde jag i söndags då? Hmm.. Träning på morgonen, sen hem och äta frukost, sen klippte vi Smilla och hon blev såå fin. Efter det blev det en sväng med Smilla i skogen innan Mackan åkte hem och det blev en slapp söndag. Kände mig lite ledsen och nere i söndagskväll minns jag också. Ångesten kom krypandes på och jag var trött, tänkte destruktiva tankar men höll mig undan från rakbladen. Som det är nu har jag inga färdiga blad hemma vilket såklart gör det lite lättare att hålla sig undan. Over all var helgen bra, mycket träning, hockey, häng med Mackan och familjen och det var toppen! 
 
 



Min torsdag

Asså ibland undrar jag hur saker och ting fungerar. Efter att ha skrivit inlägget igår om att det känns lite lättare sen jag var inlagd så fick jag inatt en såndär riktigt helvetisk natt igen. Jag skar mig inte. Lika bra att skriva det direkt för jag antar att många som läser min blogg tänker på det när jag skriver att det är otroligt tungt. Jag kunde inte somna, det började liksom där. Sen kom alla tankar och rullade över mig och ångesten utvecklades till ren panik vissa stunder. Tillslut gick det över och jag kunde ligga och hålla om Smilla tills jag somnade. Jag tror att hon kände av det, för hon skulle ligga på kudden tätt, tätt intill hela tiden och hur jag är bråkade med henne gick hon inte ner och lade sig vid fötterna. Älskade Smilla, jag är så glad över att jag har henne. 
 
Sen har jag varit på PCV idag med och träffat Eva. När jag var inlagd sa dom till mig att det var sista gången med Eva vid nästa möte, som var idag. Jag tolkade det som att det var dags för behandling men det var visst bara bokstavligen sista mötet med Eva för att jag ska byta team. Nu tillhör jag team 2 och jag ska bli flyttad till team 3. Besvikelsen var ju total förstårs, att det kan bli sådana missförstånd. Så jag frågade hur det skulel fungera och hon sa att hon tyvärr inte visste vem jag skulle få träffa än för det var inte klart och hon visste inte när nästa möte med denna personen blir. Jag såg nog lite tom ut framför henne där så hon fyllde snabbt i att hon skulle skriva i min remiss att jag inte kan vara utan kontakt en längre tid. Det var ju alltid något men det gör mig ändå en aning skakis. Jag är van vid ca 14 dagar mellanrum med mina möten med Eva och jag behöver det otroligt mycket. Det håller mig uppe liksom, att veta och känna mig sedd. Hon säger det också, att jag är en sån preson som behöver regelbunden kontakt och inte släppas med för lösa tyglar. Och så byter om team och krånglar, ja asså ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta. Det är bara och hoppas på att väntetiden inte blir så lång nu utan att det går ganska smidigt. Och att jag håller modet uppe tills dess. 
 
Efter mötet på PCV drog jag till friskis och körde en omgång där. Kände mig lite öm i vissa muskler men det är så skönt att ändå ta i och känna att det till slut lägger sig och man orkar ännu mer. Känns fortfarande grymt skönt att ha kommit igång med träningen igen, jag funderade på mötet med Eva när jag travade snabbt fram på bandet och tänkte att kanske kan träningen bli min bubbla där jag kan koppla bort allt vad ångest, PCV och destruktivt beteende heter och bara vara Annie. Jag ska kämpa för att det blir så. 
 



Måndag

Idag har varit en helt okej dag tycker jag. Jag har varit och tränat och sen varit ute med Smilla, lagat mat, vilat framför tv'n och nu sitter jag lite framför datorn för att skriva här. Känner mig rätt trött nu, och det har jag gjort de senste kvällarna med och lagt mig väldigt tidigt. Det är skönt men samtidigt trist att inte orka va uppe med Mackan särskilt länge. Träningen har blivit en liten räddning för mig den senaste veckan, det är skönt att komma iväg hemifrån och spenderade några timmar med och faktiskt göra något. Att rensa här hemma, städa och plocka gör mig tokig tillslut. Idag vaknade jag dock med lite ont i halsen och kände mig förkyld men jag åkte iväg ändå och gjorde ett bra pass, kondition och ben. Det kändes som eld i dom efteråt, skön känsla när man jobbat hårt! 
 





Träning

Jag har kommit igång med träningen igen vilket känns väldigt skönt. Då har jag några timmar per dag att fördriva på gymmet och jag slipper gå runt här hemma och döda massa tid. Det är jobbigt och kroppen gör ont men det ska kännas, jag vill att det ska svida ordentligt så att det känns att man tar i. I måndags fick jag värsta skoskavet och genomled tisdagens pass på ren vilja. Igår tog jag en vilodag och idag fick det räcka med en pw på en timme med vovven och Mackan då gymmets öppettider var kassa. Imon ska jag tillbaka gymmet är tanken och skoskavet har blivit mycket bättre så jag ser fram emot att svettas och få lite energi. 
 
Folk stirrar på min arm, den med alla röda streck, men allvarligt talat så skiter jag i det. Är folk inte mer förstående utan måste glo som om blixten slagit ner så får det väl vara så. Jag är den jag är och just nu är det så jag ser ut. Jag går dit för att slita häcken av mig och skulle folks blickar stoppa mig skulle det kännas som ännu en förlust och misslyckande. 
 
Mina fina skor :)
 



Tränat

Imorse efter frukosten packade jag väskan och drog och tränade på Friskis. Det var länge sen jag var där nu för det har verkligen varit lågt prioriterat med tanke på hur jag har mått. men idag kände jag att jag hade lite extra ork så det blev äntligen av. Blev först lite motion på gåband och crosstrainer och sen rygg och mage med medicinboll. kändes väldigt bra men det var fruktansvärt jobbigt. Ska försöka komma dit imon igen tillsammans med Mackan då hans jobb blev uppskjutet till torsdag istället. Sen får vi se om jag kan hålla i fram till operationen iallafall, skulle vara både bra och skönt. 
 
Det gick iallafall bra med allt folk och min panikångest. Jag hade lurar på mig så jag hade musik i öronen hela tiden vilket hjälpte väldigt bra. Jag hade linne på mig och visst kände jag vissa brännande blickar min arm, mina ärr verkade vara intressant för andra. Inte för att jag bryr mig, jag fattar att folk tittar. 
 
 



Måndag och nya tag





Träningsmonster

Dagens pass på gymmet blev en salig blandning kan man säga. Började med kondition 20 minuter, för att sen köra lite axlar och ben. Efter det blev det situps med medicinboll, nån ryggövning, 10 minuter gång i uppförsbacke (!!) och till sist stretching. Kändes väldigt spretigt idag på något vis men jag antar att jag kan kalla det för en ordentlig genomkörare istället, haha. Körde på hårt igår med både förmiddags- och kvällspass, riktigt skönt att känna sig så färdig och trött i kroppen, som att man verkligen har gett allt man har! Kaloerierekord igår också, över 800 kcal på crosstrainern, helt sjukt!
 
 



Dubbel workout

Ahhhhh vad jag är mör i min kropp ikväll! I förmiddags åkte vi till gymmet vid 11.30-tiden och då blev det cykling och arctrainer, sen köttade vi mage och ben! Vi kände oss sugna ikväll igen och peppade på så vi åkte och körde ett kvällspass också! Mycket folk då så det fick bli cykel igen, 1,5 mil, och sen mage och lite överkropp. Känslan nu är att jag är så jävla grym och att min kropp har blivit så stark! Jag orkar så himla mycket, och jag vågar pressa mig själv lite hela tiden, där kommer framgångarna. När man inte sitter fast i sina gamla trygga vanor, utan vågar öka motstånd, hastighet och vikt - det är då det händer!!
 
 



Work out

Tufft pass på gymmet idag och jag älskar det! Blev intervaller i 35 minuter på löpbandet och sen lite maskiner för benen och som avslutning massa magövningar med medicinboll tillsammans med Mackan! Imon kör vi igen, trodde aldrig jag skulle längta så mycket till ett löpband och en tung boll...
 
Annars idag har vi handlat lite och sen har jag lagat massa mat. Storkok av kycklingwook och 5 liter linssoppa. Nu har vi lunch ett bra tag framöver och det känns väldigt skönt! :) Nu är det soffmys som gäller och sen sluter jag ögonen när kroppen säger ifrån...
 
 



Träningspass nr 4

Vi startade vår 10årsdag med att åka skridskor med nästan hela familjen! Mysig morgon, Alva klarade av att stå/åka/gå själv i slutet och så fikade vi såklart. Mackor, bullar och varm choklad, inte äckligt alls faktiskt! Efter det drog jag, Mackan och pappa till gymmet och körde ett pass. TUFFT! Körde intervaller på löpbandet och avslutade med att springa en stund och överträffade mig själv! Känslan, det är så svårt att beskriva hur man mår när man känner att man pressar sig själv till max och ser att man kan och klarar av så mycket mer än man tror! Vi avslutade passet med roliga magövningar med medicinbollar, så jäkla skönt och känna hur magen skriker: AJJJ!!
 
 



Gymmet med familjen

Idag var det dags för pappas introduktion på gymmet och vi hängde på så många vi kunde :) Jag och Mackan gjorde våra egna grejer under tiden pappa fick sig sitt "schema" och sen kom även mamma. Så, vi var 4 Gustavssons på f&s idag och visst är det roligare när man är flera! Mitt gratis gmkort jag haft sen 26 augusti går ut imorgon så jag fixade mig ett nytt årskort idag, lite knepigt eftersom jag kommer vara borta cirka 3-4 månader när jag opereras men det fick bli så ändå.
 
Idag cyklade jag ganska fort i en mil, svetten bara rann så det är riktigt skönt att det finns fläkt på maskinen! Efter det testade jag något nytt, intervaller på löpbandet! Gick i rask takt i 2 minuter och sprang sen i 2 minuter. Håll på så i 20 minuter ungefär och sen var jag jädrans mör i benen kan jag meddela! Lite maskiner på det och sen testade jag och Mackan min arm med en medicinboll. Kasta, benböj och nudda golvet, upp och sen kasta tillbaka. Känns i armen men det är inte så farligt, kul att få göra något nytt och fy bubblan vad det kändes ;-)
 
 



Träning på city

Åh idag var ordningen återställd och vi tränade ner i city istället för på A6! Kände mig hemma, haha. Gick fantastiskt bra asså, jag börjar verkligen inse att min kropp har förändrats och att min kondis och styrka är som natt och dag om man jämför med i augusti! Efter mina 35 minuter på arcen så kunde jag lätt kört i 10 minuter till men jag ska börja öka motstånd och lutning innan jag ökar på tiden, måste ju "hinna" min styrka också och utan att hänga på gymmet i flera timmar :-)
 



Träning och hundbad

I måndags var det dags för träning igen och det gick finfint! Ökade på crossen med en minut, kändes bra, haha. Vikterna känner jag att jag får öka på också på en del maskiner och känslan av att bli starkade och smidigare är så otroligt svårslagen! I den situationen känner jag mig oslagbar, helt underbart!
 
När jag kom hem passade jag på att borsta och duscha Smilla också. Hon är så duktig när hon står där i duschen och låter mig bråka med henne, haha. Hade någon placerat mig i duschen och skvätt vatten i mitt ansikte, min ögon och öron hade jag inte blivit glad. Men jag tror att hon gillar att bli ompysslad, även om vatten i ansiktet inte är någon favorit så gillar hon nog känslan av att bli omhändertagen. Hon har ju inte blivit det innan direkt... Problemet är att torka henne, eller att blåsa henne egentligen, det hatar hon, tycker är skitläskigt så det känns som att det kommer ta tid att vänja henne vid det. Tur att tid är allt vi har :-)
 
Nytvättad och fluffig Smilla!
 
 



Torsdag och bakdag

Idag är det bakdag för min del! På lördag ska två tårtor levereras till Tildas namnkalas och jag har nu gjort 6 regnbågsbottnar :) Fyllningen blir min favorit med lemoncurd, kokos och marsipan! YUP! Ikväll ska jag göra lite dekorationer så de verkligen hinner torka till lördag! 
 
Imorse var det tidigt träning igen och det var riktigt kul! Jobbigt är det ju såklart men jag älskar känslan av att jag hela tiden blir lite bättre, orkar mer och känner mig starkare! Blev 35 minuter på arcen och sen mina maskiner och massa situps! Kick-ass Annie! :-)
 
Jag klockan 6.26 imorse!



Tidig måndagsträning

Idag knallade jag till gymmet och var där kvart i sju. På väg dit känns det ju som världens sämsta idé när det blåser, är kallt och förbaskat mörkt. MEN, väl på plats finns det ju ingen bättre känsla! Idag kunde det gått bättre än vad det gjorde dock... Efter 28 minuter på arc'en så började jag må sjukt illa och var tvungen och stanna. Trodde jag skulle spy på plats och kände bara NEJ. Men jag stod stilla en stund och tänkte att det nog inte var någon fara så jag gick och körde mina maskiner istället, men efter 4 stycken fick jag kasta in handduken och åka hem. Blev ju nästan hela träningspasset men ändå inte riktigt. När jag kom hem tog jag en apelsin och somnade i soffan och sen dess har jag mått prima så det var nog bara nått tillfälligt. Jag trodde jag hade fått kräksjukan (peppar peppar) och vill typ gräva ner mig, värsta som finns ju!!
 
 



Träna 07.15

Imorse väckte sambon mig och bad om att få skjuts till jobbet. Fy f*n vad trött jag var och sa först nej (behövde bilen till träningen), men snäll som jag är steg jag upp och skjutsade honom iallafall. När jag kom hem kändes det så ovärt att lägga sig och sova igen så jag tog lite snabb frukost och drog sen till gymmet och körde ett ordentligt pass. Min mage är inte och leka med för tillfället, såååån träningsvärk! 
 
 



Tidigare inlägg