Psykjouren

Idag ringde dem till mig ifrån psykjouren, en man som bara genom några ord på telefon förstod mig, förstod allt. Han lät så snäll, så sympatisk. Trots att han inte känner mig, inte vet vem jag är så fanns förtroendet där. Kanske för att jag lägger mitt liv i deras händer, sjukvårdens, eller för att det bara är så otroligt skönt att få prata med någon som förstår och inte uttrycker oro eller frustration. 

Han pratade om att ta till en starkare medicin men jag vill inte det. Alla dessa biverkningar och skit i kroppen, det räcker som det är. Jag förstår att jag måste äta mina antidepressiva och lugnande, de tar udden av den värsta ångesten, men de förändrar mig. Tabletter kommer inte göra mig glad igen, de kommer bara se till att jag fungerar, lever. Han skulle ringa imorgon igen och stämma av efter natten, känns bra att de håller koll på mig. 



Morgon och kväll

Morgon och kväll är allra värst. Jag vaknar av ångest och vänder och vrider på mig i sängen. Jag försöker somna om för att slippa känna allting, men tillslut måste jag vakna. Jag måste gå upp och möta ännu en dag, även om jag inte vill. När jag öppnar ögonen tänker jag "nej, jag har tvingats vakna upp till ännu en dag", och tycker att livet är för jävla orättvist. 
 
Kvällarna är ofta rätt dimmiga, när jag har fyllt på med tabletter och en lång dag är över är det så kroppen reagerar. Jag försöker sova i hyfsad tid, men oftast blir klockan iallafall runt 01 och jag somnar i takt med all oro. Nervtabletterna gör mig tröttare, så jag slipper i alla fall sitta vaken till 03-04 på morgonen.
 
Det svåraste är att hantera familjen, Mackan, vännerna. Jag vill inte såra dem, men samtidigt orkar jag inte lyssna på deras röster, jag vill bara att det ska vara tyst. För om det är tyst behöver jag inte stå i valet och kvalet, jag behöver inte välja om jag ska sätta upp en fasad eller istället försöka visa hur svag jag är, hur dåligt jag mår. Jag försöker påminna mig om att det är min ångest som talar och inte den riktiga Annie, jag hoppas bara att mina nära och kära tänker på det också. 
 
 
 
 



Jag är sjuk

Jag vill inte prata med någon. Jag vill inte ringa Mackan, mamma eller pappa, inte till mina syskon eller bästa vänner. Och jag vill inte att någon ringer mig, för jag vill helt enkelt inte prata. Jag kan inte prata. 
 
Men jag har ett behov av att uttrycka mig. Att få sätta ord på mina känslor, bearbeta det jag går igenom och sortera allt jag känner, och lika väl - inte känner. 
 
Och nej, det känns inte som ett stort svart hål, inte alls. Folk som pratar om den där mörka gropen kan jag inte relatera till över huvudtaget. För mig känns det som att jag befinner mig i en bubbla, i samma värld och vardag som ni andra, men jag är inte mer er. Jag hör och ser vad som händer, men jag sitter i min egen värld och kan inte ta mig för nånting. Jag orkar inte ta mig för nånting, för allt känns så meningslöst. 
 
Jag är sjuk, men min sjukdom botas inte av penicillin eller en antibiotikakur. Det är mycket mer luddigt, svårare att greppa än så. Den kallas depression, och är ett rent och skärt helvete. 



Söndagsnöje

Villen söndag säger jag bara! Idag har vi gjort det som tar lång tid, är en kamp och humörskrävande - klippt Smilla! Fast jag ska inte klaga, hon skötte sig faktiskt väldigt bra den här gången och stod stilla och lät Mackan hålla på och krångla med tassarna. Visst gör hon lite motatånd men man märker att hon börjar lära sig! Jättefin blev hon, sådär dödligt söt, mjuk och len! Vill bara gulla med hennes silkeslena nos hela tiden! Tog nog ungefär 2,5 h!

Vi fick sällskap av Alva såklart och efter klippningen käkade vi middag med mam, pap, Matte och Petra! Väldigt gott. Sen handlade vi lite och vart kvälleb tog vägen minns jag knappt! Em bra och duktig söndag!


Hade ingen bättre bild på tjejen, men här har hon fått lite kvarg av sin mamma, hehe...



Leos lekland

Mina fina tjejer!
 
 
 
 
 
 
 
 



Tjejerna är i stan

Ikväll kom mamma hem från jobbet och hade med sig mina fina brorsdöttrar! De ska vara här till söndag och ikväll käkade vi hamburgare, kollade på hockey och dansade och sjöng till diverse olika låtar. Huvud - axlar - knä och tå gick på repeat! Mysig kväll men jag orkar knappt nånting, hela kroppen bara skriker av trötthet och ont. Suck, som jag längtar efter att detta är över..!




My feather/infinity/text tattoo

Nu är det snart 3 veckor sedan jag och Mackan var i Stockholm och jag tatuerade mig. Jag har ju skrivit om vår helg där innan men inte om betydelsen min tatuering har. Som jag har skrivit innan ligger det väldigt mycket tanke och känsla bakom den här tattoon och egentligen kanske jag inte ska berätta allt för hela världen, men lite vill jag ändå dokumentera här. 
 
Texten behöver jag nog inte förklara, ni som känner mig vet nog precis vad det betyder för mig och mitt liv! Och när det kommer till fjädern, så var det förr ganska vanligt, i den kristna tron, att tre fjädrar tillsammans stod för kärlek/barmhärtighet, hopp och tro. Precis vad som passar in på mig. Evighetstecknet, ja alla tror vi på olika saker, och för mig betyder det väldigt mycket att ha min tro. Jag vet faktiskt inte om jag skulle våga leva om jag inte hade något att tro på.  
 
Kort och gott kan man säga såhär och jag ångrar inte för nått i världen att jag gjorde den. Allt känns verkligen så mycket Annie. Ibland känns det som att motgång efter motgång landar på mig och vissa stunder och perioder genom livet har det känts som att livet inte varit för mig överhuvudtaget. Den står för så otroligt mycket och jag älskar den verkligen, så så mycket! 
 
 





Hv blå & tacos

Ikväll spelade HV borta mot Färjestad så jag, Mackan och Smilla parkerade hemma hos mam och pap för att kolla. Vi slängde, bokstavligen, ihop tacos och åt till kvällsmat och var sedan mätta som bara den. Hv vann som tur var, första trepoängaren borta, och direkt efter matchen åkte vi hem. Annars idag har jag inte gjort så mycket, varit ute med Smilla såklart, fixat i köket, sorterat och rensat lite på vinden, ja typ det. Får se vad som händer imon, i helgen kommer mina småtjejer hit och det blir mysigt!




Vi behövde en vinare

Oh igår mina vänner var det en fantastiskt härlig och rolig kväll hemma hos Carro. Vi käkade lasagne till middag, och att påpeka här kan vara att Carro typ druckit två glas vin och redan var rund under sina fötter ;-) Drack massa olika goda viner, testade färdig mojito på flaska, knaprade choklad, godis och favoriten - torkad majs! Vi sjöng till westlife, våra gudar, mest hela kvällen och det var verkligen en sån feelgood afton som vi kanske båda behövde!
 
Idag mår man som man förtjänar antar jag, huvudvärk och en riktigt slöfock, men det var det värt minsann! Har ändå fått liiite gjort idag, dvs dammsugit lägenheten, det är väl iallafall duktigt!










Läkarbesök 8/10-14 | Ta bort gips

Idag har jag varit på återbesök i Linköping igen, vilken gång i ordning det är har jag ingen aning om men jag har iallafall varit där idag. Jag kom till och börja med för sent, himla massa vägarbeten som förstörde för mig, men det löste sig och de var väldigt flexibla och trevliga på röntgen, dit jag skulle vid 8. Innan det fick jag springa till hand och plastik och ta bort gipset, sen vidare till akutens datortomografi och sen tillbaka till hand och plastik igen. Shit vad varmt och stressigt det var där ett tag!
 
Bilderna visar att allt har läkt precis som det ska och att jag nu inte har några ledytor kvar. Det är positiva besked. Däremot har jag fortfarande ont, samma typ av smärta och problem med att greppa och hålla saker. Efter mycket diskussion och strid förstod min läkare allvaret i det jag beskrev och vi lade upp en "plan". 
 
För det första har jag en inflammerad sensäck, mina senor får för lite plats och har därmed blivit inflammerade. Detta kan förklara en liten liten del av smärtan men långt ifrån allt. Jag ska därför göra en till operation den 10 november för att ta bort alla mälor och skruvar i handen som sitter "fel" och som gör att jag ömmar och får problem. Efter detta ska jag skickas till smärtkliniken för vidare utredning, Göran kan alltså inte göra något mer kirurgiskt efter den här kommande operationen utan nu måste andra medel användas. Jag har nervskador som gör att jag får och har så himla ont, som jag och han hoppas att smärtenheten kan lösa åt mig. 
 
Nu äter jag en ny medicin mot nervvärk som förhoppningsvis ska göra att jag får sova lite bättre på nätterna. Jag känner mig rätt mör och deppig, eller kanske mer trött liksom. Jag visste att det inte var bra när jag åkte dit men samtidigt när han nämnde den nya operationen vart jag bara väldigt ledsen och nervös igen. Jag hatar att sövas som ni alla vet numera och jag kan verkligen inte påstå att det blir bättre efter varje gång. Ja, nu tar vi en dag i taget och hoppas på det bästa...





Lugna söndag

Idag har det varit en lugn och skön dag men vi/jag har ändå hunnit med en del saker. Film och tv-slapp i soffan, matlagning och mys med Smilla. Men också en sväng till IKEA för att köpa en till glashylla som vi fick upp i badrummet, städ här hemma och påbörjat projekt "torka alla skåp och dörrar" - fy vad trist!
 
Nu sitter jag i soffan och kollar på Fjällbackamorden, så himla bra tycker jag, och när det är slut ska jag gå ut med Smilla på sista rundan. Imon ska jag fixa traderauktioner och ta dagen som den kommer. Till kvällsmat idag åt vi en annan favorit faktiskt, torsk, äggsås, ärtor och potatismos - yuuum!
 
 



Favoriträtten

Vid 16:00 idag började hockeyn så då befann vi oss givetvis på uven för att kolla! Nu gick det ju inte vägen direkt, förlust mot Luleå men det var ändå en grymt bra bortamatch, dock för lite mål! Efter hockeyn hade mamma fixat pulled pork till kvällsmat och det är ju så himla gott! Min absoluta favoriträtt efter palt skulle jag tro... En mysig kväll hemma med mamma och strax innan vi åkte kom pappa också så ett hej hann vi minsann med! 








Kanellängder

Idag när jag slog upp mina blå bestämde jag mig för att baka! Skickade iväg Mackan för att köpa mjölk och jäst och sen hjälpte han mig att knåda degen innan jag fyllde den ena med kanel och den andra med kanel, hasselnötter och äpple! Sååå himla smarriga och enkla att göra! Uppskattades till eftermiddagsfikat!






Mys med vänner

tisdags var vi några vänner som träffades hemma hos A-K. Hon bjöd på plocksallad kan man säga och till efterrätt hade hon bakat otroligt goda pajer! En med lemoncurd och en annan med ananas och mango. Denna kvinna asså! Några, eller ganska många, timmar blev det och jag var inte hemma förens strax innan 23! Tack tjejer!