Sjuk igen!

Jag blir så less! Jag har varit sjuk så himla länge och mycket den här hösten och vintern och precis blivit frisk ifrån en ordentlig och sjukt jobbig förkylning som varade i över 3 veckor. Nu har jag varit frisk i drygt en vecka och så vaknade jag igår med förkylning och ont i halsen IGEN! Och jag känner att jag verkligen inte pallar det! Jag har ju inget val såklart men jag blir så bitter! Det kliar och gör ont i halsen när jag sväljer till och från och näsan rinner som ett vattenfall. Trött, ont i huvudet och slö. Och jag har inte tid med detta nu, jag har en rapport att färdigställa tills på måndag och ett prov att plugga till inför onsdag så det funkar verkligen inte! Suck! Nu ska jag helt enkelt kurera mig så gott det går och hoppas på det bästa inför nästa vecka när skolan drar igång igen.. Puh!
 
/not looking like this today, fy bubblan!
 



Nytt år - nytt hår!

Idag har jag varit hos frissan och fixat håret. Min syssling har en egen salong och jag har gått till henne i en herrans massa år nu och jag blir alltid jättenöjd! Idag kände jag verkligen för en förändring och att testa något nytt så vi blekte håret och lade sedan i en grå färg så nu är jag silver/gråhårig. Haha. Jag älskar det och blev så himla nöjd!! Ska ta bättre bilder någon annan dag men när jag kom hem från salongen var det mörkt ute och i lampljus ser det bara blont och typ grönt ut, haha. På bilden nedan ser ni i alla fall hur färgen ser ut! :) Dag 3 av 365 på 2017 och första saken på min bucketlist för i år är kryssad, härligt!
 
/en dålig bild men det får gå ändå.. min nya hårfärg!!
 



Spelar det egentligen någon roll?

Så står vi här igen, ännu en 3 januari har kommit och det datumet är speciellt för mig. Det är datumet som jag och Mackan bestämde oss för att bli tillsammans för 13 år sedan. 13 år! Det är rätt svindlande när man tänker på hur lång tid 13 år är och att jag ändå "bara" är 26 år gammal. I halva mitt liv har han varit en del av mig och när jag sitter här idag och ser tillbaka på vårt förhållande och liv tillsammans kan jag inte annat än vara lycklig över att vi fortfarande står kvar här tillsammans. Ett par gånger har det stormat ordentligt kring oss men när vinden har avtagit har vi ändå stått där oskiljbara. Tills för snart 2 år sedan, då kom våra egna liv emellan och att gå skilda vägar var på något sätt ofrånkomligt. I 2 månader var vi isär, vi sålde lägenheten, packade ihop våra liv i kartonger och Smilla fick flytta emellan oss. Som ett skilsmässobarn i djurformat. Och det var 2 månader som bestod av tårar på kudden om kvällarna, som bestod av att tränga bort sorgen, saknaden och besvikelsen. Livet var så oglamoröst det bara kunde bli och framtiden var helt bortspolad för mig. Vem var jag utan honom och med ett krossat hjärta?
 
Men så en tidigt sommarkväll när jag och mamma satt ute i augustiluften och pratade som vanligt började mobilen att plinga. Det började pirra i magen igen och så tändes hoppet och nyfikenheten. Mackan sträckte ut handen, han bad mig om att jag skulle ta den och börja om på nytt. Tillsammans med honom och Smilla, få ihop vår lilla minifamilj igen. Med rädsla, osäkerhet och väldigt mycket funderingar började vi ses. Oftare och oftare och tillslut var det vi igen. Efter ungefär 2 månader isär var det vi två och sen den dagen har jag inte ångrat det en enda gång!
 
Kanske var detta en deppig början på ett 13-årsinlägg, men det leder till något bra. Idag firar vid 13 år ihop och även om vi hade en kort paus 2015 räknar vi detta som vår dag. Och egentligen spelar det kanske ingen roll, vad har den där årsdagen för betydelse egentligen om man jämför med hur vikitgt allt annat är? Kärleken, förtroendet, tilliten, humorn, nyfikenheten, spontaniteten, äventyrslusten och allt annat som faktiskt betyder något. Ikväll ska vi gå ut och äta på Pinchos, sitta ned och prata och äta gott, precis som vi gillar! 
 
Väl gäller mig och Mackan så har vi nog på flera sätt aldrig haft det bättre än nu tror jag. Vi gjorde många förändringar när vi blev tillsammans igen och det är vad vi bygger vårt liv kring nu. Jag känner mig trygg med honom, det gjorde jag innan också men nu är det på ett helt annat sätt. Mycket mer äkta. Vi vet var vi har varandra och framför allt har vi börjat skriva våra egna regler. Vi kan göra hur vi vill med våra liv och vårt förhållande och ingen har något med det att göra. Att titta på andra par och andra relationer tror jag bara är giftigt, alla är olika och det finns aldrig något rätt svar på hur man ska vara, vad man ska göra eller hur man ska göra något. Jag som Annie tänker helt annorlunda kring vårt förhållande idag än vad jag gjorde 2015 och jag är så himla mycket mer lugn i vår relation nu. Kanske beror det på att vi har gått igenom det vi har och ändå funnit varandra starkare än nånsin efter det eller så är det bara av åldern, haha. Hur som helst lever vi i en sund och fantastisk relation idag och jag ser fram emot varenda dag med Mackan. Vad framtiden har att ge oss har vi ingen aning om men att vi kommer ta oss an den tillsammans är självklart. Livet hade liksom inte varit det samma utan honom!
 
 /han med stort H!
 



Nyårsafton!

Vi hade en riktigt härlig och trevlig nyårsafton på alla sätt i lördags! Först skulle vi vara själva hemma och laga trerätters och avsluta med fyrverkerier i stadsparken som alltid, men så i sista stund (i princip) bestämde vi att fira ihop med brorsan och Petra! De stod för förrätten (toast skagen) och huvudrätten (oxfilé, hemgjorda potatiskroketter och konjaksås) och vi fixade efterrätten som blev pannacottatapas med lakrits-, citron- och dumlepannacotta. Sen spelade vi spel större delen av kvällen och avslutade med en skål och fyrverkerier i deras trädgård. Riktigt härlig och rolig kväll och slut på året, underbart!
 
 



Promenad med familjen!

För ett par dagar sedan hade jag en ordentlig rensning här hemma och har gått igenom fler garderober, byråer och även rensat HELA köket!! Jag har gått igenom varenda skåp och låda och slängt en massa saker som vi inte använder. Vi rensade och gick igenom allt innan vi flyttade i september men nu 4 månader senare kände jag att vi kunde göra en rensning till och göra oss av med det vi inte har använt på den här tiden. Känns sjukt bra att ha tömt en massa i skåpen, sen jag blev sjuk för ett par år sedan har röra och för mycket saker bara gett mig stress så det är viktigt för mig att ha ordning på sådana saker. I alla fall, nu är det gjort och det var sjukt skönt!
 
Efter allt städ åkte jag till mamma och pappa och tillsammans med dem och familjen i Taberg gick vi en riktig långpromenad tillsammans. Det var lite kyligt och blåsigt men ändå skönt att komma ut och gå trots att jag blev lite stressad när vi gick omvägar hem och jag hade en del kvar att fixa hemma ;-) Det gick ju fint tillslut och jag uppskattade att komma ut sådär tillsammans med delar av familjen, mysigt!
 
/delar av la familia
 



Mysiga dagar ihop

Runt jul tycker jag att det är extra mysigt att ha ledighet ihop med Mackan och familjen. På sommaren är det ju med fantastiskt men vintern ger en annan känsla på något sätt... Mackan hade bara en extra dag ledigt i år men vi hann med mycket härlugt ändå! Vi shoppade lite, var ute och busade med Smilla, kröp ihop i soffan och kollade på serier, var på bio med mamma och pappa och vaknade lugnt och stilla på morgnarna! Vi har som tradition att lägga WASGIJ-pussel vid jul och det har vi såklart gjort i år med! Sena kvällar i lampans sken ich pratat oss igenom timmar, han är verkligen min bästa vän och vi har så roligt ihop! Guld! 




Juldag och en annan dag

På juldagen var vi på Axamo med svärföräldrarna och åt julmat tillsammans. Vi brukar ses någon dag efter julafton och "fira" lite och jag gillar det upplägget, det är skönt att slippa fara runt och flänga på julafton tycker jag! Mysigt!


På annan dagen var jag en snabbis på stan och kollade mellandagarean. Det är två affärer jag alltid går till och handlar lite och det är Kicks för att köpa billiga reaparfymer och The body shop för duschkräm. De har alltid 50% på några utbalda dofter och det är grymt så då köper jag på mig ett litet lager. I år blev det 2 med persika, 1 blåbär och 1 hallon - doftar ljuvligt!! Parfymerna blev 2 väldigt nedsatta i pris från Katy Perry, 1 Beyoncé och 1 Chloé. Fick alla för priset av en nästan så det var kalasbra, nu kommer jag lukta gott hela 2017 också! ;-)

Såg dessa tallrikar med en liten kant på Lagerhaus med, har velat ha sådana så länge och funderar på att slå till! 




Julafton!

Vi hade en ganska lugn och skön julafton i år och jag är väldigt nöjd med dagen! Förra året såg jag inte alls fram emot julafton utan tyckte bara att det kändes jobbigt, på flera olika sätt som jag skrev om för ungefär ett år sedan. Nu däremot kände jag inte samma rädsla och ångest inför julafton utan jag kunde slappna av och inte ha konstant ångest. Det bästa på hela dagen var att vi åt grötfrukost hos mormor! Mamma fixade gröt, skinka, korv och massa pålägg och jag bakade bröd och så dukade vi upp ett bord inne på mormors rum och tillbringade förmiddagen där. Känns så otroligt tomt att inte ha mormor hemma på julafton men att vi kunde lösa det såhär i år kändes väldigt bra i alla fall!


Resten av dagen bestod av hundpromenader i ösregn (hej mitt vinterland!), julmat, gott fika, besök av jultomten och paketöppning, glada barn, lite Kalle på TV:n, julklappslek och häng med familjen! Det var tufft vissa stunder och det är inte helt lätt för mig att orka med en heldag men jag klarade det! Jag gick ifrån vissa stunder, plockade med disk och gick ut för luft och promenad med Smilla och det är skönt att jag kan göra det. Kanske märkte någon i familjen att det blev för mycket ibland, kanske inte. Det spelar ingen roll, så länge jag kan spela efter mina regler utan att andra påverkas är det bra!

Jag och Mackan bytte julklappar på morgonen samtidigt som vi åt varsin lussekatt och av honom fick jag en ny plattång och hörlurar (plattan ADV wireless) från Urban Ears, han kostar på mig min fina sambo och jag blev så glad! Mackan fick bland annat en skivspelare av mig som vi båda redan älskar! Vad fick jag mer? Det var min brorsa som drog mig på lappen i år och jag fick en HP-bok och engigantisk  ljuslykta från Ernst - underbart!! Pengar av mamma och pappa (tack!! Ska köpa en hylla för en del!) och sen lite prylar i julklappsleken! Av svärmor och svärfar fick vi ett våffeljärn som gör våfflorna till en skål och en valfri weekend ute i Europa (2 nätter med frukost), sååå himla generöst! Tacksam för alla paket, vilken jul! 





Jag finns och jag lever!

Över 3 veckor sedan jag skrev senast men jag har verkligen inte haft tid eller ro att skriva! Utöver praktiken och rapporten som ska skrivas till den så har jag och Mackan haft många roliga saker planerade och helgerna har varit fullproppade med händelser. Jag tänker skriva om allting även om det blir såhär i efterhand, jag vill ha det nedskrivet här så det är bara att sätta igång... Jag kommer lägga in allting ungefär vid rätt datum, så det här inlägget kommer att ligga överst, vill ni läsa om vad jag har gjort under december månad får ni alltså scrolla nedåt...! 
 
/en kall kvällspromenad!
 



Anders 50 år!

I fredags fyllde svärfar 50 år och det firade vi med att åka dit med presenter (knivar) och ett blomsterarrangemang jag knåpat ihop under dagen! De bjöd på mat och så satt vi och pratade några timmar innan vi åkte hem igen. Svärmor fyllde ju 50 år i våras och det firade vi med att åka till Thailand (saknar!!) och efter det lurade vi iväg dem båda på en hotellövernattning i Växjö så att jag, Mackan och Anna kunde göra klart deras uterum. Det var en hel del arbete kvar och vi arbetade i princip i ett streck i 30 timmar för att få allt klart och vi lyckades och de blev såååå nöjda (vi också!)! Vad jag försöker komma fram till är att svärfar fick det i 50-årspresent också även om han inte fyllde år förens nu. Lång utläggning. Hur som helst, GRATTIS svärfar på 50-årsdagen!!!
 
/blomster av moi och paket till svärfar!
 



Min röst var borta!

Så sjuk som jag har varit den här hösten och vintern var det längesen jag var senast. Och då menar jag inte sjukdomar som nästan tagit livet av mig (även om det har känts så!) utan mer att jag har varit sjuk flera gånger. I höstas var jag hemma från skolan för att jag hade spytt och var kass i magen, sen hade jag feber och förkylningssymptom i början på praktiken och var hemma i 2 dagar och nu har jag varit förkyld och riktigt hes i över 2 veckor. Alltså, vad beror detta på?
 
Den senaste omgången, som jag fortfarande befinner mig i, har varit riktigt jobbig. Jag har fortfarande ont i halsen efter 14 dagar och är snorig men förra veckan kunde jag knappt prata för att jag var så hes. Rösten började kärva dagens innan jag och Carro var i Ullared och dagen efter det var rösten i princip helt borta. Vilket var lite knepigt eftersom jag hade praktik och var tvungen att vara på plats. Jag fick ta i med varenda muskel i kroppen för att får fram de minsta ljuden ni kan tänka er, så jobbigt! Men med halsont, ingen röst och extrem trötthet knatade jag iväg hela sista veckan på praktiken och jag är så glad och stolt över att jag orkade för fy så dåligt jag har mått! På nätterna har jag suttit upp i sängen och gråtit för min hals och när jag gick till doktorn fick jag bara som svar att det var en långdragen förkylning och ingen halsfluss. Jobbigt! Men men, nu är det på bättringsvägen i alla fall och sen hoppas jag att jag får vara frisk ett bra tag framöver *peppar peppar* !!
 
/min utsikt på nätterna när halsen har gjort så ont att jag inte kunnat sova...
/och lilla Smilla som såklart har legat i min famn och tröstat mig... eller bara sovit.. ;-)
 



Ullared 1 vecka innan jul!

VIssa kanske tycker att det låter galet men det är verkligen en bra idé att åka till Ullared veckan innan jul - tro mig! Söndagen innan julafton satte vi oss (jag och Carro) i bilen och styrde kosan mot Gekås för lite shopping. Jag var där vid den tiden förra året också och det var så himla lugnt och skönt att gå omkring där då, och likadant var det i år. Visst är det alltid mycket folk där men det var ingen hets, ingen panik, absolut ingen trängsel. Så himla bra. Och jag fick en hel del handlat och en del julklappar också som jag inte fixat innan dess. Bästa fyndet var nog... hmmm... massa kläder till Mackan, LP-skivor, sängkläder, HP-boken, vasar, spel... ja... typ allt! VI åkte redan vid 06:00 och trodde at vi på så vis skulle vara hemma ganska tidigt, men på något konstigt sätt blev vi kvar inne på Gekås i 7 timmar och sen 2 timmar i bilen hem.. så riktigt så tidigt blev det ändå inte ;) 
 
/06:00 och jag är redo med mitt te i to-go-muggen!
 



Jul i vår lägenhet!

Nu när jag skriver detta är julafton kommen och över men julen står såklart kvar i lägenheten ett tag till! För ett par veckor sedan satte jag igång med julpysslet på riktigt, även om jag inte hann med hälften av allt jag ville så fick vi i alla fall lite jul hos oss också. Mest är det röda ljus framme, juliga ljuskyktor och massa tomtar överallt men visst fick en gran flytta in också tillsammans med ett gäng hyacinter! Jag hade en vision om att baka pepparkakor och lussekatter ensam i lägenheten i takten till julmusik (bakade hemma hos mamma) och sätta ihop ett pepparkakshus, sätta nejlikor i apelsiner och göra köttbullar. Men vet ni vad? Jag hann verkligen inte! Jag har haft fullt upp med praktiken, rapportskrivning och massa annat roligt så just den delen av julstöket har blivit lidande den här julen...
 
/gran köpte vi på torget tillsammans med mamma och pappa!
 



Lucia!

I år var Iris så pass stor att hon var med och firade Lucia på förskolan så det hängde jag såklart med och kollade på! Hon kanske inte sjöng jättemycket men hon var i alla fall modig nog att vara kvar framme på scen bland alla barn under hela lusset! Det var jättemycket folk och ett stort luciatåg, något jag inte alls hade väntat mig men det var roligt att få vara med! Hon är ju första syskonbarnet här i stan för mig som jag kan följa på nämre håll och det är verkligen värdefullt. Det blir ju inte riktigt så med mina tjejer som bor i Motala, inte för att det spelar jättestor roll men det är såklart kul att få se "vardagen" lite mer än vad jag har kunnat hittills. Hur som helst var hon jättefin och faster var stolt!
 
/nästa år kör vi levande ljus i kronan va? Njaaee...
 



Klingande julkort!

Och juligheterna fortsätter den här helgen för på söndagkvällen hängde jag och Mackan med mamma och pappa på Klingande julkort i Pingstkyrkan! Det var många år sedan jag var på det senast men det var mysigt. Julmusik och framträdanden i en salig blandning av både killar och tjejer i alla åldrar. Ett ordentligt arrangemang de får ihop och jag är glad att vi gick, det gav en hel del julstämning och myskänsla!
 
/Klingande julkort!



Shopping i Göteborg!

Någonting jag och Mackan försöker göra varje jul är att åka till Göteborg och på Jul på Liseberg! Vi tycker att det är väldigt mysigt och för oss hör det liksom till julen att åka dit. Den här gången åkte vi lite tidigare och passade på att gå på stan innan mörkret föll och allt det mysiga började på Liseberg. Vi gick runt och runt i stan för att hitta rätt butiker vi ville in i och Mackan fick med sig lite kepsar från Under Armour och Patriots hem medans jag köpte en hel del produkter från Lush, smink från MAC och lite andra småsaker.
 
Vi valde att äta så mycket som möjligt på Liseberg och fick i oss viltkebab, lappkaka, varm choklad och churros. Gissa om vi var mätta och glada när kvällen var slut?! Vi hade i alla fall en fantastisk dag och kväll tillsammans och det var precis lika mysigt som alltid!
 
/God viltkebab men stark! Puuuhh i munnen...
 



Pinchos med älskling!

Jag hade tankar på att jag och Mackan skulle gå på julbord den här vintern men eftersom jag har ett litet, eller ganska stort, problem med bacillskräck tänkte jag att buffé kanske inte är det bästa då... Så, vi bokade bord på Pinchos istället och gick och åt tapas! Jag älskar deras mat och eftersom Mackan alltid har varit skeptisk till tapas tänkte jag att det var dags för honom att testa! Och gissa vad han tyckte? Han älskade det och det var väldigt skoj! Jag åt bland annat sötpotatispommes, baconlindande dadlar, räkor med aioli och plankstek och till efterrätt är min favorit creme brule! Drinkarna jag hann dricka var hallon/saltlakrits och bubbelgum, de är fantastiska!
 
/våra efterrätter på Pinchos! 
 



Typiskt söndagsgöra

Det är söndag och dagen började med sovmorgon till över 9.00! Jag var såå trött imorse och hade inte sovit jättebra. Vaknat flera gånger inatt av magknip och förmodligen inte sovit särskilt djupt och avlappnat då heller så det kanske inte är så konstigt. Kan se ett mönster i dålig sömn de senaste veckorna och det förklara nog varför jag är så himla trött på morgnarna. På vardagarna är det inga problem att gå upp men på helgen är det precis som att kroppen slappnar av och tar igen all trötthet den har tryckt undan i veckan. Jaja, det vänder nog!
 
Annars har vi gjort typiskt söndagsgöra idag. Som vanligt åkte vi och handlade i förmiddags och sen när vi kom hem spelade Mackan lite och jag läste ut min bok. Läser ju HP-serien nu och det är bara att börja på nästa bok i veckan! Sen har Mackan varit iväg på träning och efter det skridskor så hela eftermiddagen och kvällen har jag varit själva hemma och bara lagat massa matlådor, tvättat, slagit in julklappar, varit ute med Smilla och vilat. Mår inte så bra och hoppas verkligen att det går över med lite sömn. Kroppen gör ont, jag fryser hur mycket jag än tar på mig och så dunkar det i huvudet. Så jobbigt. Jag sov lite i soffan innan och fastän det inte hjälpte var det skönt att vila och blunda lite.. 
 
Nu blir det snart midnattsol på tv och sen slumra! Den här helgen har verkligen varit toppen med bebisgos, shopping på stan och Orupshow med mamma! M a g i s k t !
 
 



Orup - Viva la pop!

Igår var det äntligen dags för den överraskning jag har planerat till mamma och det var alltså att gå på Orups show Viva la pop! Mamma blev jätteglad, vilket jag i princip visste att hon skulle bli, och vi hade verkligen en toppenkväll!! Han körde en del nyare låtar men många gamla hits och ja, ni kan ju tänka er hur vi i publikhavet reagerade när man fick höra introt till magaluf, vi gräver guld i USA, där står pojkarna på rad MED FLERA!! Taket lyfte inne i Kinnarps och jag tror att de flesta där inne sjöng med som aldrig förr - det gjorde jag i alla fall! 
 
Allting var så bra planerat, alla specialeffekter, hans orkester, scenen - allt kändes väldigt personligt på något sätt och det tyckte jag var jättebra! Orup och GES är barndom för mig, jag minns hur mamma spelade hans musik i bilen och speciellt en gång när mamma och jag hade varit på sommarmarknad på Visingsö. Vi var på väg hem, solen sken, himlen var blå, vi åkte gamla vägen mot Jönköping och susade fram med fönstrena nere och sjöng till Orups låtar - det är ett minne som bara fastnat i mig och när jag såg att han skulle komma till Jönnet med sin show bokade jag biljetter direkt!! Och det var såååå bra!! Jag hade gått på en till show utan att tveka om det inte vore så att detta var sista stoppet på turnén, men ändå en så perfekt kväll! Tack mamma för att du följde med och hade en toppenbra kväll med mig, älskar dig!
 
/bääästa showen! Orup is the balm!!



Faster igen!

Jag har helt underbara nyheter att dela med mig utav - jag har blivit faster för fjärde gången! Det känns såå roligt!! Familjen har välsignats med ännu en flicka och Iris har blivit storasyster! Vi var hemma hos brorsan och Petra igår och jag höll i det lilla pyret och bara mös på i soffan! Hon är såå fin och det känns spännande att vi har en till familjemedlem att följa nu! Iris var så snäll och hjälpte bebisen att öppna paket och så fick hon ett paraply med flamigos på av mig, ville köpa något till den nybliva storasystern och när jag såg paraplyet tog jag det på stört. Lite udda present mitt i vintern kanske, haha, men hon tyckte det var kul så det var bra! Till bebisen hittade jag ett set med kläder, mjuka byxor, mössa och en body med en ren på - så fint! Världens största grattis till brorsan och Petra... och bra jobbat - hon är perfekt, precis som mina 3 andra syskonbarn! 
 
/underbara bebis och Iris! 
 



Ångest och tankar igen

Jag kan inte sova inatt och det är så himla störande. Dels för att det inte är bra för mig att vara vaken om nätterna eftersom min ångest blir som värst då och dels för att jag och mamma ska iväg imorgonkväll på en väldigt rolig sak och då vill jag inte riskera ha huvudvärk på grund av för lite sömn. Nu påverkas jag inte så mycket av sömnbrist när det är enstaka nätter för jag är så van vid det men ändå, det är bara dumt och tråkigt att vara vaken! Jag har inte testat den sömnmedicinen som jag fick av läkaren för nästan en månad sen (!), men det är för att det inte har passat in i mitt liv att testa något nytt. Jag hade ju min stora kurstenta den 17 november och inför den vågade jag inte prova den medicinen ifall jag skulle reagera konstigt, och sen började praktiken och då ville jag inte heller testa den. Men nu ska jag hämta ut den i helgen och testa i veckan, det värsta som kan hända är att jag mår dåligt utav den eller blir jättetrött och då får jag väl helt enkelt hantera det då. Jag önskar att jag bara fick mina Zopiklon istället men eftersom de är beorendeframkallande ville läkaren inte att jag skulle fortsätta äta dem. Förstår hennes tanke eftersom jag har tagit dem i 2-3 år nu men jag kunde lita på dem och fick sova om nätterna då. Knepigt.
 
Återigen har jag en natt där jag tänker mycket på min ångest och åren som har varit. Jag är så glad och tacksam över platsen jag är på idag men kan samtidigt inte rå för att jag tänkter tillbaka på all skit som jag har gått igenom och som familjen har fått stå ut med. Jag trodde jag hade koll på läget när det var som värst men nu när jag sitter här, klarare i huvudet, förstår jag hur extremt DÅLIG koll jag hade. Jag förstod aldrig hur allvarligt det var med mig och att anledningen till att jag blev inlagd 4 gånger var för att mitt liv hängde i en tunn tråd. Jag minns de gånger jag satt på psykakuten och fyllde i det där självskattningsformuläret och valde mellan näst sista och sista alternativet på om jag ville leva. Jag reflekterade inte ens över det då och brydde mig inte, men nu ser jag hur fruktansvärt dåligt jag mådde och det är faktiskt ganska svårt att ta in. Visst ger det lite perspektiv till mitt mående idag när jag tänker tillbaka på hur det var för 1 och 2 år sedan. Jag har kommit långt nu, så himla långt, men det är fortfarande för mycket destruktivitet i mig och jag är livrädd för att trilla dit igen för jag vet hur lite det krävs. Jag pratar mycket om detta med min terapeut och det känns skönt att kunna dela det med honom. Att ha någon som förstår precis vad jag menar och som nästan kan fylla i orden för mig om jag inte får fram dem. Jag vilar i den tryggheten jag har nu, stödet i ryggen. Det är bra.
 
Jag har en hel del bilder kvar från den tiden i min mobil och jag tittar på dem ganska ofta faktiskt. Det ger mig inte ångest så det är inte på ett destruktivt sätt alls utan mer för att söka förståelse och svar. Mina ögon är verkligen helt borta på de flesta bilderna och man ser tydligt att jag är i en helt annan värld. Och mina armar, jag kan inte minnas att jag skar mig så extremt mycket men när jag ser fotona förstår jag att jag verkligen gjorde det. Stackars flicka, fy fan vad jag fick kämpa. 
 
Jag ska sluta skriva nu och försöka sova igen men innan det måste jag bara dela med mig av en tanke jag har. Jag tror att anledningen till att jag tänker tillbaka så mycket på mina allra tuffaste år nu och har svårt för att acceptera - släppa och gå vidare är för att jag inte har fått tid för att bearbeta allting. När jag var som sjukast fanns det ju aldrig tid för reflektion på riktigt, allt handlade ju bara hela tiden om att jag skulle hitta mina tillfällen att få skära mig på så att ångesten kunde lätta. Det har bara snurrat på och nu står jag helt plötsligt här och går i skolan, träffar nya människor, vågar utmana mig själv och testar på att leva livet lite mer utsvävat. Vart har min tid för bearbetning och förståelse tagit vägen? Så många tankar och så få svar. På måndag ska jag träffa min terapeut igen och jag har så mycket jag vill och behöver ta upp med honom då. Bara 3 dagar kvar. Stå ut nu Annie, stå ut och lägg all energi på dem roliga sakerna och njut av det som komma skall! 
 
 
 



Dokumentationsdag

Idag har jag haft min dokumentationsdag hemma och med andra ord inte varit på BUP och jobbat. Passade bra idag för när jag vaknade hade jag ont i halsen och näsan rann så det hade känts tungt att ge sig iväg till praktiken tidigt idag. Satt och skrev på min rapport som en idiot fram till 13-tiden men efter Smillas promenad och min lunchpaus fick jag lägga mig och sova en stund på grund av huvudvärk. Det gjorde susen för det kändes bättre sen och efter ytterligare lite rapportskrivning åkte vi till mamma och pappa och bakade lussekatter och lite andra småkakor. Vi åt även kvällsmat där och kollade på säsongspremiären av På spåret innan vi åkte hem igen! En väldigt mysigt men smått kaotisk eftermiddag och kväll i sanna bakanda med mamma! Imorgon ska jag ta med henne på en överraskning, ska bli sååå kul!!
 
/supergoda lussekatter!
 



Carro på kvällsbesök

Igår kom Carro förbi efter praktiken och vi satt hela kvällen och bara pratade och pratade. Och så åt vi lite mat såklart, jag gjorde köttbullar och potatis till middag och sen blev det soffhäng för oss fram till klockan slog 21.30. Vi varvade kvällen med skratt och gråt och jag är så tacksam över att jag har en så fin vän i henne! Det finns inget vi inte kan prata om och ta oss igenom tillsammans och det känns som en sjujäkla styrka att ha en sån kompanjon vid sin sida! När hon skulle åka hem passade jag och Smilla på att gå ut på sista kisserundan och då började jag berätta om spökvandringen jag och Mackan var på i mitten av november på Löfstad slott. Blev allt lite småskraj på nytt och gick med det snabba benet in från parkeringen sen, haha...
 
/bilden visar trappen ned till källaren där spökvisningen började... brrr...
 



Paketkalender fram till julafton

Jag minns inte om jag har hunnit skriva om paketkalendern som jag har fixat till Mackan den här julen? Jag tror inte det så jag chansar på att det är så, haha. Jag ville i alla fall göra något speciellt för honom den här julen och valde att satsa på en paketkalender! Som ni ser på bilden nedan så har jag gjort själva arrangemanget på en dörr här hemma och jag blev faktiskt väldigt nöjd! Juligt men ändå enkelt och stylish! Bakom varje kort står ett rim som leder till platsen jag har gömt paketet på och så köpte jag lite granar som dekoration på Lagerhaus förra helgen. Igår fick han ett frågespel vi tycker är väldigt kul och har flera olika varianter av sedan tidigare och idag blev det bland annat en trisslott, godis och en gigantisk amerikansk soda. Har blandat lite dyrare presenter med lite mer budget med humor eller tanke i bilden. Skitkul! Han gör och har gjort så mycket för mig så det kändes som ett roligt sätt att "ge tillbaka" lite på det här året!
 
/blev riktigt nöjd med kalendern, julkänsla men inte får plottrigt!
 



Lite svammel

Det är kanske lite ironiskt att jag skrev två inlägg igår och det ena handlade om hur bra jag trivs och älskar min LIA på BUP, och nästa inlägg handlar om min egen ångest och destruktiva depression. Komiskt eller bara sorgligt vet jag inte men kontraster i livet är väl ändå bra. Eller? Skämt och sido, det känns skönt att ha skrivit ett ärligt inlägg på bloggen igen efter såhär lång tid även om det är väldigt läskigt. Många tror att allt är så himla bra nu bara för att jag har börjat skolan, flyttat ihop med Mackan igen och fått mer rätsida på mitt liv. Allt är liksom sådär rosa, glatt och skimrande fantastiskt. Eller nej just det, så är det ju inte!
 
Många saker är mycket bättre och jag gör små framsteg hela tiden. Men det har byggts upp en rädsla i mig att visa den andra sidan också som inte är sådär bubblande glad eftersom jag inte vill göra min familj eller närmsta vänner besvikna. Alla vill att jag ska få må bra, inklusive jag själv såklart, och efter så lång tid med psykisk sjukdom blir man tillslut introvert igen och stänger folk ute. I alla fall har det blivit så för mig och det är också något jag måste jobba på mer. Att släppa ut känslorna, låta alla få veta hur det faktiskt är ibland när leendet inte syns liksom. Men oj, nu blev detta utsvävat, hmmm...
 
Hur som helst, ville bara säga att den här dagen har varit bra trots lite sömn och min enorma ångestattack inatt och jag tror och hoppas att jag kommer somna lättare ikväll sen! Tack för att ni läser och finns för mig! Jag älskar er!
 
 



Översvämmande ångest håller mig vaken

Det var länge sen jag kände så kraftig ångest som jag gör nu. Precis här och nu. Den är värst på morgonen och kvällen, det vet jag, men jag brukar kunna hantera det ganska bra nu för tiden. Men så inatt är det bara för mycket. Och det handlar inte om att allt är katastrof eller att jag inte ser nån mening med livet utan det är helt enkelt flera små saker som lagts på varandra som tillslut bara rasade nu. Det här med att skriva på bloggen om mitt mående har blivit väldigt komplext för mig och jag vet inte riktigt längre hur jag vill uttrycka mig här. Men nu känns det bara som att någonting måste ur mig och då blir det bloggen i alla fall, jag vet inte riktigt, känner mig rätt förvirrad. 
 
Kan vi prata om att släppa saker? Om att förlåta? Om att gå vidare? Om att lära sig att när man har nått sin gräns så är det okej att bara lägga av där? Det är något jag verkligen har jobbat på sen jag blev sjuk i min depression och ångest, men som såklart inte är så enkelt som det låter. För att jag ska klara av allt jag måste klara av just nu, det vill säga praktiken, ta hand om mitt hem och Smilla och vårda relationerna i min närhet så behöver jag energi. Otroligt mycket energi för att vara övertydlig. Och allt som på ett eller annat sätt tar energi ifrån mig är sånt jag borde och oftast vill eliminera. Inte alltid - men oftast. Däremot tror jag det sitter i min sjukdom att jag har problem med att göra just det, släppa saker som slukar min energi. Och hur man lär sig att bli bättre på det här vet inte jag, för mig handlar det om ett överflöd av känslor i min kropp och det blir oftast alldeles för mycket att hantera för mig. Det är många saker som har förändrats sen jag blev sjuk för 2 år sedan och en av dem är just att jag inte kan reglera känslor. Antingen är det högt eller så är det lågt. Antingen så bryr jag mig inte eller så engagerar jag mig alldeles för mycket. Min terapeut och jag arbetar massor med detta men det är en lång väg att gå och än har jag inte poletten trillat ned och när jag nu fick den här känslan av översvämmande ångest inatt har jag fortfarande inga riktigt bra verktyg att hantera det med. 
 
Mina självskadeimpulser blir extrema i de här situationerna, verkligen hyperextrema. I nästan allt jag ser (när jag känner såhär) kan jag se ett möjligt sätt att skada mig själv på, och även om jag är duktig på att låta bli så finns ju möjigheten att trilla dit hela tiden. Nu vill jag inte snöa in på detta för mycket för jag är inte riktigt där i min "Annie-process" att jag orkar prata om just den biten nu men det jag försöker få fram är att jag måste lära mig att släppa saker, förlåta (andra eller mig själv) och gå vidare för att detta ska kunna bli bättre. Sen är det ju otroligt svårt för vissa saker i mitt liv och i min vardag går inte bara att släppa hur som helst, och andra saker vill jag egentligen inte släppa heller även om jag vet innerst inne att det är det bästa för MIG och mitt mående. 
 
Hur mycket ska man tänka på sig själv och hur mycket ska man tänka på andra? Hur mycket är jag värd och hur långt kan man gå, både mot andra men också mot sig själv, för att må bättre och komma vidare? Just nu händer det flera saker i mitt liv som är jobbiga och som bidrar mycket till all den här ångesten men det är inte bara saker som händer just nu som gör att det blir såhär utan jag kan fastna i "gamla" tankar också. Det faktum att jag blev sjuk för 2 år sedan har jag fortfarande inte kunnat acceptera, jag har sådana oerhörda problem med det och kommer liksom inte över den tröskeln. Jag försöker tänka så som jag skrev i början av det här inlägget, att när gränsen är nådd så är det okej att bara släppa taget och dra. Jag har nått botten, jag har varit i helvetet och vänt och tillslut fått tillbaka många bra saker i mitt liv men ändå kan jag inte släppa det. Och jag har blivit förlåten och förlåtit tidigare men ändå hänger mycket kvar. Jag längtar till den dagen jag går ut från min terapeuts rum och känner att poletten har trillat ned, att jag har kopplat ihop allt. När?
 
Det blev nog en lite större utsvängning nu än vad som var meningen men fingrarna bara knapprade på. Jag måste inse att det finns en gräns och när den är nådd är den nådd. Jag är ingen sämre människa för att jag lär mig att sätta dessa gränser och ta kontroll över hur långt mina känslor får gå. Jag får ofta höra från terapeuter och läkare att det viktigaste i mitt liv är jag. Om inte mitt jag fungerar så kommer inget annat att fungera heller och jag tror verkligen att det ligger mycket sanning i det. Jag hoppas och vågar ibland även tro på att jag kan lappa ihop mig själv och tillåta mitt jag att knoppas lite. Och kanske, kanske tillslut faktiskt också blomma ut till något riktigt fint och bra! Poletten kommer att trilla ned en vacker dag, och jag planerar att hålla ut till dess!
 
 



LIA på BUP!

Jag är nu inne på min andra vecka på LIA:n och det är anledningen till att jag inte har uppdaterat på nästan 2 veckor. Jag jobbar till 16:30 och sen är det annat som prioriteras innan datorn helt enkelt, men nu sitter jag och kollar på hockeyn och tänkte skriva ned några rader här i väntan på John Blund...
 
Min första dag på BUP var förra måndagen och konstigt nog var jag inte lika nervös som jag trodde att jag skulle vara. Jag kom dit, satte mig ned och väntade en stund och sen kom min handledare och hämtade mig och allt var lugnt! Vi gick en liten rundvandring i lokalerna, hälsade på alla vårdadministratörer och viss annan personal och sen bestod dagen av planering, samtal, genomgångar och så hann jag även börja skriva diktat redan på eftermiddagen. Det kändes riktigt bra hela tiden och alla VA var väldigt snälla och trevliga. När dagen väl var slut kändes det inte alls jobbigt inför dag 2, bara roligt och spännande! 
 
Nu har det gått 1,5 vecka sen dess och jag har kommit in i arbetet riktigt bra och känner mig verkligen hemma där.  Jag älskar att komma dit på morgonen, gå in i mitt rum, starta datorn, logga in på alla program och sen jobba hela dagen. Kommer kännas så tomt och tungt att sluta där den 23 december för jag tycker det är så otroligt intressant och spännande, plus att jag har fått så fin kontakt med kollegorna alla redan. Jag ska "njuta" och suga åt mig allt jag kan till dess och sen är det bara att gå tillbaka till skolbänken igen...
 
Hittills har jag jobbat mycket med att skriva diktat, vilket jag tycker är sjukt kul och spännande, men sen varvar jag med att jobba med mina LIA-uppgifter och rapporten, göra undersökningar/intervjuer/enkäter och hänga med på olika VA-relaterade saker. Idag var jag till exempel med på kodningsnätverk, ett möte på 3 timmar där man diskuterade koder på olika sätt, såå intressant! Ska även vara med på APT och yrkesgrupp under mina veckor på BUP och så har jag genomgångar med olika VA i olika ämnen, typ Cosmic, remisser, receptionen osv osv. Händer mycket hela tiden och det är kul att få se så många olika delar av yrket som möjligt! 
 
/jag samma dag jag började LIA:n!
 



Ont i halsen och förkyld

Åhhh så himla tråkigt att jag vaknade upp med ont i halsen och en täppt näsa imorse! Det är inte fruktansvärt illa men jag är rädd för att det ska eskalera nu och bli värre i helgen. Och jag som börjar min LIA på måndag, jag FÅR inte bli sjuk nu!! Jag ska kurera mig så gott jag kan och hoppas att jag inte mår pyton nästa vecka! Jag började min morgon med en kopp te och några pepparkakor och nu ska jag sätta igång och städa här hemma. Mackan är iväg på gymmet men kommer och hjälper till snart. Ska damma, torka, dammsuga, torka golven och verkligen råstäda nu så att det är fint här hemma inför december och allt julmys! Vi har dessutom massa tavlor att sätta upp idag, en hatthylla och två taklampor. Åh så skönt det kommer kännas när allt är uppe!!
 
/rabarber- och vaniljthé denna morgon!
 



Spökvisning på Löfstad slott

Jag vet inte var jag ska börja för jag är så exalterad! Ikväll har jag och Mackan varit i Norrköping på Löfstad slott och gått en spökvisning där! När vi var på en öppen visning i somras fick vi höra om spökvandringarna i november och vi skrev direkt en påminnelse i mobilen om att boka ett datum när det närmade sig. Och idag var det alltså dags och mina förväntningar var skyhöga! Och jag blev inte ett dugg besviken! I princip allt var nedsläckt utanför och i slottet och den enda belysning som fanns var den lykta med ett levande ljus i som guiden bar på.. Creepy! 
 
Vi började med att gå ned i den kolsvarta källaren, ned under slottet och känslan var så cool! Jag förstår om personer som inte är intresserade av historia tycker det verkar konstigt men för mig som älskar det var det så häftigt att få gå ner under slottet. Den del som ser precis likadan ut nu som den gjorde för över 300 år sedan! Vi fortsatte sen upp till paradvåningen där vi gick igenom alla rum och fick höra både historia om slottet och familjen/släkten men också olika spökhistorier och sägner om platsen. SÅ otroligt spännande, och lite läskigt att gå omrking i ett stort, nedsläckt slott! Skumma saker hände när vi var där men det får vi prata om en annan dag.. ;)
 
Vi avslutade i alla fall visningen på övervåningen i rum 13, det rum som är mest känt för mystiska saker och där det för senast 3 veckor sedan skedde konstiga saker mitt framför ögonen på en grupp personer som var på visning där. Ja, den här kvällen har varit helt enkelt fantastisk och jag är så glad över att vi åkte dit! I shopen köpte jag en bok om Hedvid Eleonora som jag nu kan lägga till i min historiesamling också, lycka! 
 
Till sist då, det jag tyckte var extremt intressant med den här visningen var att vi fick gå igenom utrymmen som man normalt inte får göra på de vanliga visningarna. Källaren och även hela övervåningen som är en gästvåning. Där fanns 14-15 rum som gästerna kunde sova över i när de hade varit på tillställningar i slottet. Där uppe fanns bland annat rum 13 och likrummet, som vi trängde in oss i allihopa och guiden plötsligt dödar allt ljus och vi står i kolsvart mörker. Jag höll stenhårt i Mackan då! Åååhhh.. Nu har jag babblat klart om detta, hur svårt det än må vara att sluta!! Jag ÄLSKAR Löfstad slott och åker snart tillbaka, såklart!
 
/förväntansfulla slottsbesökare!
 



TENTAN ÄR GJORD!!!

Vi börjar med att JUBLA UT ATT TENTAN ÄNTLIGEN ÄR GJORD!!! Det är en så otroligt skön känsla i kroppen nu när tentan är gjord och det kändes bra! Nu behöver jag inte plugga varje liten ledig stund och jag behöver inte tänka på lagar, journalen, termer, skrivregler eller massa olika metoder och modeller utan kan bara slappna av och leva lite igen. Okej, det kanske är att ta i men de senaste två veckorna har det inte känts okej eller bra att göra något annat än plugga på all ledig tid. Nu är det som sagt över och jag hoppas att det blir ett godkänt resultat så att jag kan släppa det helt och hållet. Fy bubblan vad skööönt! Imorgon ska jag och mina tre kompanjoner ge oss ut och fira med middag och drinkar - kommer bli guld!
 
/glad tjej efter tentan idag!!!